Trodde att jag skulle slippa undan men jag åkte dit rejält! Dunder förkylning med febertopp i går. Feberfri nu tack å lov men halsen river  och näsan är täppt. Ganska väntat egentligen med tanke på årstiden. :)

Tur man har ett stort lager med te hemma och familj samt vänner som ställer upp när det kniper. :) 

Hösten är här på allvar. Många tycker att hösten är deppig men jag har blandade känslor kring hösten. För mig är hösten både vacker och deppig.

Men som sjukskriven har jag tagit tillfället i akt att uppleva hösten positivt. Inte nog med sällskap av min bästa vän och familj så älskar jag att söka energi i naturens vackra färger, en bra bok, en bra film, en härlig promenad, skriver mycket och umgås mycket med djur. 

I morgon är det 10 månader sen jag miste min svärmor och en nära vän. Saknaden är stor men lättare att bära.  Vet att hon har det bättre nu. Tänker i stället på allt roligt vi upplevt tillsammans. Det kan ingen ta i från mig.

En annan sak som lätt får mig att gråta är det faktum att tiden springer i väg. Min älskade extra mamma har snart varit borta i 6 år (21/10). Känns som i går då jag fick dödsbudet att jag aldrig mer skulle få se henne men att hon då slapp lida. Men jag vet att hon finns med mig precis som min svärmor.  Att skriva hjälper mig mycket i min kamp mot min panikångest.