Middagen intagen och Eddie har fått sin medicin och mat. Bara en diskmaskin som ska sättas igång.  Sen väntar en lugn kväll med mina pojkar.  Lite stel i min vänstra bröstmuskel sen vi hjälpte min bästa vän och granne med att skrota hennes tunga marmor bord. Men det ska väl gå till sig det med. Tänkte anordna en frågestund där ni får ställa era frågor och jag kan få lite inspiration. Nå vad säger ni?  ;-)

Nu har det gått en vecka sen jag började med min medicin mot panikångesten. Dagarna ser väldigt olika ut. Vissa dagar mår jag hyfsat bortsett från vissa biverkningar som är att räkna med i början. Men känner ändå att jag är på rätt väg, känns som att lära känna sig själv på nytt ungefär.

Att börja lyssna mer på sin kropp och själ. Sen jag bloggade sist har jag försökt göra det i min vardag som jag mår bra av.

Helgen var dock en historia för sig som bara blev bättre sån tur var.  Den inledes med en ångest laddad tur tur/retur till djursjukhuset i stan med Eddie i fredags. Eddie klagade väldigt på ont i magen så efter samtal till veterinären var det bara att ge sig i väg akut.  Hade misstankar om komplikationer efter operationen då Eddie opererade bort gallblåsan  2 månader tidigare. Sagt och gjort. Det vart en jobbig ångest laddad resa dit och hem med taxi. Min panikångest vart då värre än på länge. Kunde dock några timmar senare åka hem med Eddie efter att dom tömt hans svullna anal säckar som tydligen var roten till att mattes lilla troll hade ont.  Pust! Ska dock på återbesök snart.

På lördagen vart det en heldag i Stavreviken med folkrace tillsammans med goda vänner.  Gissa om att jag mådde gott?!

Som sagt var, jag kämpar på. Varje dag är en ny dag. De gånger jag orar hälsar jag på hos vänner andra dagar blir det skogspromenader, en bra bok och en kopp te.

Dagsformen får bestämma helt enkelt. <3

Är så tacksam att jag har min bästa vän just nu. utan henne vet i sjutton hur jag hade orkat med nu sen jag fick sjukskriva mig själv. Vi har varit mycket ute och gått långa och härliga skogspromenader med hundarna. Bara lyssnat på naturen och andats.

Lite singstar har vi också kört då musik, natur och djur alltid har varit som balsam för min själ när jag mår dåligt.  

I går tog vi med oss en termos te vatten, lite te och lite fika och promenerade ner till strandpromenaden tillsammans med hundarna  där vi satt en bra stund och njöt av lugnet.  Jag vet inte vad jag skulle göra utan dig. <3 Hoppas snart att jag får må bättre och få känna mig hel igen. <3  

Tiden går förfort. Inser att det är drygt ett år sen jag uppdaterade min blogg.

Det har hänt så mycket.  Min älskade svärmor gick hastigt bort för 6 månader sedan. Det var som att dra undan mattan under fötterna på oss hela familjen. Jag ljuger om jag säger att det varit lätt att gå vidare. Saknar henne varje dag.  

Nu har vi desutom bott i vår lägenhet i drygt ett år. Firade detta med en god lunch tllsammans med min bästa vän och granne. En vän som har varit en av de få som funnits i med och motgångar. Som nu när svärmor rycktes i från oss.  Man kan väl säga som talesätten i nöden prövas vännen. 

I övrigt kan jag inte klaga. Dagarna går och jag mår efter omständigheterna bra.  Förutom då också den där jäkla maginfluensan som gr som däckade min nästan hela förra veckan. Men men nu är man på benen igen. Lgtar efter att se vad hösten har att erbjuda. Får kanske besök söderifrån från min familj.Annars blir det väl mest massa pyssel på hemma plan och bara ta det lungt.  Kan tyckas som lättja och så men för mig är det som honung för själen. Hösten är ingen rolig tid för panikångest drabbade. Men gör det bästa av situationen. Må å got och var rädd om er alla! <3

Söker just nu lägenhet för fullt en 2,a vore skönt börjar bli ganska less nu på att bo så trångbott i våran etta gubben, jag och katten. Helst skulle jag även vilja att den låg på bottenplan så jag fick en altan i alla fall. Hmm.... Många krav man har men tycker inte jag är direkt så inrutad. Hahaha. Jo och så klart ska den ligga hemmavid och nära till jobbet mitt så klart. Så fortsättning följer..

Vilken härlig kväll i går med gänget.

Totalt vart vi 14 st töser i min lilla 1,a. :) Själva visningen var bland det roligaste på länge. Alla goda skratt så tårarna rann, vissa mer överförfriskade än andra. (Jag  var nykter såklart på grund av medicin)

Fick en vacker bukett vita rosor och en ask choklad av 2 av mina arbetskamrater. Vart rörd av deras omtanke och fick känna att jag varit saknad samt vilket stöd jag har nu när jag ska återgå till jobbet.

Gudarna ska veta att jag saknat mina arbetskamrater jätte mycket.

Fick lätta mitt hjärta lite om hur jag mår och det visade sig att flera än jag har panikångest. Vart jätteförvånad samt fick tips och trix om hur jag kan avleda ett anfall.

Dom tycker även jag ska berätta om min sjukdom på jobbet så att alla får veta och kan stötta mig. Frågan är hur? 

Att prata om det är inte det lättaste precis. Får lösa det på något vis och ta en dag i taget. Tackar alla inblandade i gårdagens trevliga partaj än en gång för att ni kom. Älskar er ni vet vilka ni är! <3

Gårdagen var verkligen balsam för själev! <3

Det är som dom säger sjukdom testar vännen! Vill skicka en stor kram till alla som hört av sig nu när jag blev dålig samt till alla som funnits vid min sida som stöd.   Ni anar inte hur mycket det betyder för mig! Panikångest kan drabba vem som helst, den du minst anar som till exempel dig själv. En tänkvärd tanke i livet. Kommer aldrig bli helt frisk men det kommer sakta men säkert bli bättre. Har nu rätt medicin och stöd så på måndag blir det livat på jobbet igen. Har saknat mina arbetskamrater så in i bombens mycket!       

På måndag e jag på plats på jobbet igen! Äntligen som jag har längtat!   

Med rätt mediciner och ta det lugnt samt äta lätt tuggad mat ett tag till så är jag på banan! :) 

Känns skönt att kunna avsluta denna veckan med ett så härligt besked! :) <3