Bättre sent än aldrig kommer min årskrönika för 2014.  Ett sorgen, sjukdom, glädje och hoppets år. 

Med tårar på min kind säger jag att året gjort mycket ont, men även så mycket gott: 

Januari 2014:  I början på månaden gick jag på konsert och såg Melissa Horn. Fick dennna mysiga upplevelse i julklapp av min älskade svärmor.  Den 7 Januari föddes en av de sötaste gossar jag någonsin har sett. Nämligen min nära vän Ronjas son Benjamin. <3 Är så glad att jag fått vara delaktig i ditt liv under detta år. Du och din mamma betyder mycket för mig.  Tack för att ni finns. <3 11 Januari var jag och en av mina arbetskamrater och såg Stiftelsen i sporthallen i stan. Dom är bara så jäkla bra! 

 Februari 2014: I vanlig ordning var vi i början på månaden på Stekhuset hela familjen och firade min svärmors födelsedag.  I år fyllde hon 58 år. <3  Den 17/2 var en av årets roligaste dagar enligt mig.  Jag och 2 arbetskamrater var på Folketshus här i byn och tittade på Nordman. Fick äran att träffa dom efteråt och ta kort och få skivan signerad. Detta var ett minne för livet! <3

Dagen efter den 18/2 vändes hela världen upp och ner då vi hittade min svärmor död i sitt hem. Detta tog oss alla mycket hårt! Det gör ont bara jag skriver om det. Älskade Kerstin vi saknar dig så otroligt mycket!   

Resten av Februari till mitten av Mars gick till att kämpa sig igenom den svåra sorgen och alla måsten. Tror aldrig jag kännt mig så vilsen som nu.....

Mars 2014:  Den 14 Mars följde vi min älskade svärmor  en älskad vän svärmor, mamma, syster, faster och vän till den sista vila. <3  En ljusglimt mitt i allt elände och sorg var att min man fick tillbaka sitt gamla jobb.  Påsken firades i stillhet i hemmet och varvades med jobb. Sakta men säkert börja återgå till vardagen.

Semestern spenderades i Skåne med min familj. Fick dock åka ner själv då Nicklas inte hade någon semester att ta ut.

När jag kom hem vändes återigen vardagen upp och ner. Denna gången kantades slutet av Juli fram till slutet på Augusti av veterinär besök och operation. Eddie hade magrat och var uttorkad då jag kom hem från Skåne. Det visade sig vara en stor gallsten som stoppade upp gallblåsan så denna fick opereras väck. Eddie mår nu bara bra men lär behöva medicineras livet ut. Hua! Stackars mattes allt! 

Augusti 2014:  2/8 vart det dax att besöka Hässjö kyrka då Benjamin döptes. Tack snälla Ronja för att jag fick komma. Det betyder mycket för mig. <3 Resten av månaden kämpade jag på på jobbet med min panikångest som av sorgen fått nytt otäckt grepp om min själ. Kan beskriva det som att vara övervakad. Nästintill jagad... Önskar inte ens min värsta ovän denna ångest som bränner i mitt bröst.

September 2014:  Den 15/9 lär jag aldrig glömma. Dagen då min kropp sa stopp på grund av min panikångest. 

Fick gå hem från jobbet då jag kände det som om jag höll på att få en hjärtinfarkt.  Har aldrig varit så rädd. Bara paniken av att känna hur jag sakta höll på att kvävas. Fick komma till en läkare som sjukskrev mig och börja med medicin. En medicin som jag dock inte tålde då den slog ut min mage totalt.

Oktober 2014:  En ljusglimt i mitt mörker och bråk med medicinering och sjukskrivning kom min älskade storasyster, min svägerska och 2 av mina syskonbarn på besök. Deras vistelse var som honung för själen.  Saknar er massor.

Hösten har jag kämpat mig igenom med sjukskrivning och motion.  Tror aldrig att jag skrivit så mycket som nu.

Julen firades i stillhet tillsammans med min man och hans syster. Lille julafton var vi och tände ljus på graven. Månaderna går så fort. Snart ett år sen du togs i från oss.Tårarna rinner igen... 

Detta var mitt 2014... Hua nytt år nu utan dig. Men hoppas äntligen få börja må bra igen.

Fy vad jag saknar dig Kerstin! <3 <3 :,(

Tiden går så fort. Längesen jag bloggade nu men har mest gjort det jag har mått bra av dom senaste veckorna.

I dag är det en vecka sen en del av min familj åkte hem efter att varit på besök sen 28/10. Bästa medicinen måste jag säga! <3 Min syster Maria, min svägerska Ann och mina brorsbarn Matilda och My. <3 Det vart härliga dagar då vi gjorde det som jag orkade med. <3 Allt i från en tur till Birsta till en promenad på strandpromenaden samt en tur ut till Åstön och Skeppshamn. Skönt att få umgås med familjen och bara vara. <3 Dagarna i övrigt går som en berg och dalbana. Vissa dagar mår jag hyfsat och får sova på natten. Andra dagar kan jag ha 2-3 panikångest attacker/känningar och sova vad är det? Men medicinen tycker jag börjar hjälpa i alla fall. M

en att få gå KBT terapi här på vc verkar ta 100 år. Känner att jag för min hälsas skull bör få gå några tillfällen på KBT terapi innan jag orkar med att tänka längre framåt än dag för dag. Även lärt mig att sortera mer kring människor jag vill ha omkring mig. Att allt inte är som man först tror. Har råkat ut för lite besvikelser som gjort riktigt ont. Men måste tänka på mig själv lite också.

Inte meningen att avsluta inlägget så här  lågt men så är sanningen

Sen jag skrev senast har min tillvaro varit mycket jobbig. Fick gå hem från jobbet i måndas då en kraftig panikångestattack slog till med buller och bång.

Kallsvettig, yr, tryck över bröstet och ångest som om jag skulle få en hjärtinfarkt. Längesedan jag fick en attack nu men det hängde tydligen i luften.  

Har tidigare inte velat ta medicin men nu verkar det som det är den pusselbit som fattas för att jag ska kunna må bra igen. Har världens tur som har en förstående chef och fina arbetskamrater.

Egentligen är det nog inte konstigt att jag förr eller senare skulle få e attack om man tänker på allt som hänt i mitt liv den senaste tiden. 

Men det som var det jävigaste tyckte jag var när jag uppsökte vårdcentralen i tisdags  (fick en akut tid kl 9,40). Det bemötandet jag fick där. Dom tog bara mitt blodtryck och sa efter att jag berättat om mitt jobbiga läge och hur dåligt jag mår, "

Ja du får nog söka upp akuten eller akut psyk. Vi kan inte hjälpa dig här. Du ska vara lycklig att du fått 2 olika besöks tider på tisdag 23/9 till läkaren wimark. et enda vi kan rekommendera är att du sjukskriver dig själv en vecka tills du ska på läkarbesök" Dom menade alltså att jag skulle behöva gå så här och må  skit en hel vecka...

Vad är mänsklighet?

Ja jag vet att det är cirka 3 månader kvar till vi flyttar. :) Men har redan nu börjat fundera på lite nya möbler som jag vill införskaffa. :) En säng till gästrummet ska hämtas i Söberge för 200kr i helgen. :) Även en hylla till det nya badrummet ska  inhandlas framöver samt ett vitrinskåp. :)  Får se vart det hela slutar men roligt ska det bli. :) Även vissa av våra möbler (några skåp) ska putsas upp och målas. :) Fortsättning följer! :D

Sitter och tänker på allt som hänt sen jag bloggade sist.... Vilket är mycket..

Lite positivt först :

 Vi var förra veckan på måndagen  och kollade på en lägenhet en 3,a. Vart förtjusta i den och tackade ja. I Onsdag fick jag ett mail att vi fått lägenheten så det vart fullfart in och skriva kontrakt på Timråbo. :)

Sen ja samma dag egentligen så kom skatteåterbäringen. :)

Sen har jag bokat in lite roliga aktiviteter inför att vi ska åka ner till ljuvliga Skåne. Ska bland annat gå på Fredriksdal och kolla på revy. 

Sen blir det väl lite dagsturer för att visa Nicklas lite smultronställen och så klart besöka mammas grav. <3

Sen ett riktigt vitamin piller var när vi hade planeringsdag med jobbet. Längesedan man hade så roligt. :) Speciellt när vi efteråt åt och drack gott ute på Holmö brygga resten av kvällen och halva natten. :)

Har investerat i en ny kamera inför sommarens roliga aktiviteter. Så se upp gott folk nu e jag tebax med en bättre kamera så ni kommer inte undan! :) 

Lite negativt sist men inte minst:

Har fått 2 tråkiga besked som känns ända in i hjärtat...

Dels har min senaste fostermamma drabbats av lungcancer. Ännu en med cancer.. Vet snart inte hur mycket till jag kan ta.. Vill bara hålla händerna för öronen och bara skrika rätt ut. Känner mig så hjälplös att jag inte kan göra så mycket..   

Sen har min svärmors värden inte sett så bra ut. Cancern har börjat röra sig och vissa viktiga värden ser inte så bra ut.. Känns som ska  det komma något så kommer allt på en och samma gång. 

Eddie har inte heller mått så bra på sistone. Han kräks upp sin mat( Inga hårbollar) Misstänker att han börjat hetsäta. Så har han nu under stor uppsikt. Blir han inte bättre blir det en sväng till veterinären.

Som vanligt i min lilla vardag går saker upp och ner.. Som en berg och dalbana ungefär skulle jag beskriva det. 

Vet att det ar ett tag sen jag bloggade sist. Har haft mycket bollar i luften. :) I dag är en sådan dag då jag bara njuter. Fint soligt majväder med ca 25 grader varmt och jag jobbar kort dag på jobbet. Slutade kl 16. Så skönt! I dag har gubben startat grillen så det blir grillad kycklingfilé och potatisgratäng samt sallad till middag. Så jäkla gott! :)

Känns så skönt att värmen äntligen kommit. Vintern var så jäkla lång tycker jag, trodde aldrig att den skulle ta slut. I morgon blir det jobb hela dagen 7-21. Men det i i morgon det. Nu ska jag passa på att njuta och bara vara. :) Mår såå gött nu!!   

Har fått börja gå hos kurator nu och rensa ut lite ur min ryggsäck. Känns så skönt! Helt sjukt hur mycket ur ens tidigare del i livet påverkar den man är i dag och hur man utvecklats som person med alla motgångar.

Har en stor längtan nu efter att det äntligen ska bil semester dax. Längtar så in i ner till mina gamla hemtrakter till min familj. <3 Sakar min pappa (som jag ser han fast utan blodsband.) och mina syskon så mycket. Speciellt min stora syster. <3 Hon och hennes familj har alltid en stor plats i mitt hjärta. Ska bli kul att åter se dom och mitt gamla barndomshem där jag och en av mina systrar lekte mycket som barn. :) men snart kommer jag ner. Im on my way, home sweet home!!     

Då var det dagen innan dagen som jag längtat länge efter.    Bara lite små ställen som behövs städas och saker som som måste inhandlas. Sen självklart måste jag plocka fram outfiten ur garderoben på vädring. Men annars får det bli en dag med småärenden samt lite viktigare saker jag behöver ta tag i. 

Försöker tänka bort alla måsten som gärna snurrar i huvudet i vardagen som disken kan ju vänta, gubben kan faktiskt hjälpa till öppna bara truten och be om hjälp, har Eddie fått mat, vatten och sen får gå ut är han nöjd. Pust man låter som en hönsmamma på avvänjning. 

Har lärt mig den hårda vägen att vila på dagen är inte bra. Fick äta upp det i natt då jag inte kunde sova och fick en jobbig panikångest attack. Det vart bara att kliva upp och dricka en mugg te och lugna ner sig.  Har sedan vaknat i omgångar under natten och mått skit rent ut sagt. Säger bara värsta natten på länge.