Äntligen har jag tagit mod till mig! På Tisdag hoppas jag att rösten vill som jag vill! Då ska jag iväg till Ljustorp och börja öva med kyrkoköken! :) Som jag har längtat efter att släppa in sången i mitt liv igen. :) Det ska bli jättekul! :)  Så måtte rösten vara med mig!        

Har ni samma problem som jag med den eviga frågan: Vad sjutton ska vi äta i dag?

Tog mod till mig och testade vår elektriska wokpanna.  Det vart wokade äggnudlar med kyckling. Ni ska få receptet av mig. :)

                                        Wokade nudlar med kyckling 4-6 portioner.

' 5 st kycklingfiléer 

'1 st påse wokgrönsaker

' 1 pkt kokosmjölk

' 3 msk curry

' 4 msk fisk sås

' 2 msk soja

' olja till wokningen (använde rapsolja)

' 2  st vitlöks klyftor

'1 dl sweet chill sås

                                            Gör så här:

Hetta upp wokpannan till 190 grader och häll i 0,5 dl olja. Skiva upp kycklingfiléerna i tunna strimmor.

Lägg i dessa i wokpannan och stek tills de är genomstekta. krydda filéerna med curry. Häl sedan i kokos mjölken, sojan och fisksåsen tillsammans med kycklingfiléerna och blanda om tills allt är blandat. Häll i wokgrönsakerna och låt de kokas tillsammans med kycklingen tills de är uppvärma. Pressa i 2 vitlöksklyftor och häll i chilisåsen i woken. Låt detta sen koka samman i 15 minuter.  Smaka av och tillsätt mer vitlök eller chilisås om ni vill ha starkare mat.

Smaklig måltid. :)

Sakta känner jag att jag är på väg åt rätt håll. Lite seg och nyvaken men annars är det bättre med mig. Försöker fånga upp de guldkorn som jag ser i min vardag. Längtar tills jag kan beställa hem lite tyger och börja sy. Ska bli jättekul! Musik som spelas flitigt just nu är rock och Melissa Horn
Hennes texter är som honung för själen. Många stämmer som handen i handsken.
År på väg in till stan för min andra session med Kbt för min panikångest.
Trevlig Tisdag på er alla! ?

Är inne i en period just nu då jag vill pyssla,inreda, sy och skapa.  Kommer så långt som till att själva grunden finns, en sen blir projekten liggandes. Som just nu känner jag att det skulle vara kul att sy lite egna gardiner, men just nu innan man får pengar så ekar det tomt i kassan. Under tiden vill jag planera mäta och greja, men  vill även göra något nu så att jag inte tappar tråden eller vad man ska kalla det. 

Så snälla ge mig inspiration!  

En tung sten sjönk från mitt bröst när min arbetsdag var över. Den första nu sen jag vart sjukskriven.  Lättad över att vara tillbaka och att det gick bra. En härlig känsla. I morgon ska jag jobba igen. Ska bli härligt att få börja jobba igen. Saknat gemenskapen och mitt yrke som jag trivs med. 

Mötte även en vän som jag saknat så otroligt mycket. En varm kram som vi båda behövde.  Hon har haft det tungt på sitt håll och jag på mitt.  Inga ord behövdes. Så är det när sanna vänner möts.  Tack fina du för att du finns. <3

Förstår inte hur folk kan vara så rädda för allt som är annorlunda. Hur man bara kan gå förbi en tiggare? Vara rädd för att hjälpa en medmänniska i nöd eller tillexempel av en nysvensk bakgrund? Jag blir mörk rädd!! :O

Jag går alltid in och handlar något ätbart och något varmt att dricka när jag ser någon i nöd.
I dag var det en kvinna som inte hittade rätt buss som dessutom inte kunde språket så bra. Vad gjorde jag? Jo jag frågade henne vart hon skulle och hjälpte henne med hjälp av en vän i telefon som tolkade till att hitta rätt buss. Det kändes bra att kunna hjälpa till.
Några hjältar som jag hjälper så ofta jag kan och som jag tycker är medmänniskor med hjärtat på rätta stället är människorna bakom nattkaffe till Sundsvalls hemlösa.
Besök deras hemsida www.nattkaffe.se

Våga vara medmänniska! ?

Det som än gång gjort mig ledsen ska jag ta nu äntligen ta mod till mig och ta i tu med. Alla besvikelser allt i min ryggsäck. Önskar bara att KBT kutatorn hade hört av sig så jag kan få hjälp även den vägen. Att skriva av mig gör stor skillnad. Som jag skrev sist är saker inte alltid som det verkar. Alla besvikelser som man trodde aldrig skulle drabba en som person. Som stora taggar.  Let it go! Ska i dag stötta en av mina närmsta vänner som finns för mig i vått och torrt i en av hennes dagliga kamper. Utan henne vet i tusan hur jag skulle orkat jobba med min panikångest och med mig själv.  Så hoppas ni får en trevlig Tisdag!  <3 

Trodde att jag skulle slippa undan men jag åkte dit rejält! Dunder förkylning med febertopp i går. Feberfri nu tack å lov men halsen river  och näsan är täppt. Ganska väntat egentligen med tanke på årstiden. :)

Tur man har ett stort lager med te hemma och familj samt vänner som ställer upp när det kniper. :) 

Hösten är här på allvar. Många tycker att hösten är deppig men jag har blandade känslor kring hösten. För mig är hösten både vacker och deppig.

Men som sjukskriven har jag tagit tillfället i akt att uppleva hösten positivt. Inte nog med sällskap av min bästa vän och familj så älskar jag att söka energi i naturens vackra färger, en bra bok, en bra film, en härlig promenad, skriver mycket och umgås mycket med djur. 

I morgon är det 10 månader sen jag miste min svärmor och en nära vän. Saknaden är stor men lättare att bära.  Vet att hon har det bättre nu. Tänker i stället på allt roligt vi upplevt tillsammans. Det kan ingen ta i från mig.

En annan sak som lätt får mig att gråta är det faktum att tiden springer i väg. Min älskade extra mamma har snart varit borta i 6 år (21/10). Känns som i går då jag fick dödsbudet att jag aldrig mer skulle få se henne men att hon då slapp lida. Men jag vet att hon finns med mig precis som min svärmor.  Att skriva hjälper mig mycket i min kamp mot min panikångest.